Inledning

Skedevisången

Du Skedevibygd är vårt fädernearv

Vi söner och döttrar dig hylla!

På urgamla tegar gå plogar och harv

sin rund över stenbunden mylla.

Du minnenas tempel vid Tisnarens strand

Du hägnar med frid deras minne.

Och Skedevibygden har fångat med band

så binde i trohet vårt sinne

Ej famnade slätten vår Skedevibygd

Ej milsvida åkrar gav näring.

Men vildmarken blommar och skogen ger skygd

kring gårdar som skänka oss bärgning.

Så skön ligger nejden i vårkvällens ljus

i sommarens solvarma dagar

då hösten sitt bårtäcke väver i brus

med stormvind kring skogar och hagar.

Här fliten är bofast på gårdar och gods

i bruken och milsvida skogar

och Skedevisönerna kärva till mods

vid hammare deglar och plogar.

De redlige Skedevidöttrar här bo,

de skänka sin hand åt den bäste

och hjonelag bygga i kärlek och tro.

Den högste han har vårt fäste!

Verner Ovelius, kantor i Skedevi.

***********************

Det här är en bok som kommer att handla om byn Kalbo i Skedevi socken i nordöstra Östergötland, en liten by som är okänd för det stora flertalet människor i vårt avlånga land men som i likhet med nästan alla platser har en uppsjö med spännande ställen och levnadsöden.

Mitt första möte med Kalbo var i maj 2008, vi letade efter en gård och det hade blivit en till salu här som såg ut att möta våra behov, jag kommer ihåg att min dåvarande hustru och jag kände att detta måste vara världens ände, vägen hit kändes oändlig där den slingrade sig fram genom de stora skogarna men så plötsligt öppnar landskapet upp sig och byn med sina hus, åkrar och betesmarker breder ut sig längs med landsvägen, och där i mitten av byn fann vi den gård som jag nu mer är ägare till. Med en gammal gård och/eller ett hus så får man automatiskt med sig ett stycke historia och med den historien kommer man in i generationer av människors liv och deras gärningar, det är deras slit som gjort att byn ser ut som den gör och att vi nu har förmånen att få bruka ”deras” jord. För min egen del ger kunskap om min närmsta omgivnings historia en extra dimension i vardagen, allt man ser omkring sig har skapats av någon, bearbetats av någon, älskats, hatats eller i alla fall setts av en oändlig rad med människor före mig. Att veta vilka dessa ”någon” var och vem som gjort vad i sin närhet genom tiderna förstärker tanken om att man egentligen bara förvaltar sin bit av jorden till kommande släktled, för tiden har obönhörligen sin gång och platserna omkring byn är det enda som kommer att bestå för framtida generationer, om 200 år kommer du och jag att vara denne ”någon” och andra personer kommer att undra vilka vi var, vad vi tänkte och vad vi kände. Byn har funnits i minst 600 år, förmodligen mer, och det är både ett kort ögonblick och ett oändligt långt tidsspann.. Tänk 600 år framåt i tiden, just i skrivande stund skulle det bli sensommaren år 2610, att tänka sig dessa år i framtiden känns så otroligt avlägset men ändå kommer den tiden så småningom att komma och kanske kanske finns denna lilla by kvar då och de kommer att gå över samma berghällar som vi och kanske till och med gå på samma vägar och stigar som vi. Alla är vi en del av historien, vare sig vi vill eller inte.

I den här boken ska jag försöka beskriva några delar av Kalbos historia så som den förlöpt fram tills nittonhundratalets början, vissa delar som jag har råmaterial till har jag fått välja bort på grund av tidsbrist, kanske skriver jag ytterligare en del om byns historia där jag tar upp de icke jordägande ”torpen”/husen, arbetsliv, skola, föreningsliv med mera i ett senare skede.

Att det överhuvudtaget är möjligt att skriva boken beror på min granne, Tommy Dahlgren, och hans enorma arkiv med information och bilder om/på byn och dess invånare, i mångt och mycket är boken mestadels en sammanfattning av det som han redan tagit fram. Utan hans arbete och faktasamlande genom årtiondena så hade den här boken inte blivit till eller i alla fall så hade det dröjt ytterligare 20-30 år innan den hade kunnat skrivas. Likaså är den information jag fått av Karl Erik i Kalbo samt syskonen Ingrid och Lennart ifrån Fallet ovärderlig då det rör sig om sådan information som man inte hittar i några arkiv. Att få ta del av minnen och berättelser som kanske gått i arv från tidigare generationer är ju sådant som man inte kan få från annat håll än ifrån personer med stark anknytning till bygden. Ingrid ifrån Fallet, som sorgligt nog hann att avlida innan denna bok blev klar, har jag haft många samtal med både genom telefon och via brev och hennes kunskap om byn och dess historia var mycket stor och det fanns en guldgruva av anekdoter och information av sådant slag som inga officiella arkiv och dokument kan frambringa.

Boken kommer att ta upp händelser, platser, historier och personer som ryms inom de gränser som Kalbo by historiskt hade, det vill säga att historien inte enbart kommer att beröra själva byn utan även de torp och marker som ligger runt byn. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av byns historia, det är förmodligen en omöjlighet, inte heller är samtliga delar nödvändigtvis hundra procent korrekta då det inte är någon vetenskaplig inriktning på mitt alster utan boken är mer tänkt som en sammanfattning av det som sagts, skrivits ned, tolkats och tänkts av många olika personer och däribland mig själv.

Gränsen för Kalbo bys marker går från det nu mera rivna torpet Stavlund i sydväst, mot södra änden av sjön Gryten i norr, mot Skogstorp i öster och torpet Koludden i söder, det totala areal är på c:a 1900 hektar, det vill säga drygt 2700 fotbollsplaners yta.

Kalbo bygräns, karta från slutet av 1800-talet ifrån Häradsekonomiska kartserien

Med början i den sydliga spetsen (strax utanför kartbilden, i spetsen nederkant av kartan) och sedan medsols.

  • Venstaven (sydost om Koludden)
  • ”En jordfast sten”
  • Skogigemossestaven
  • Kringmossestaven
  • Gölstaven (vid brytningen väster om Östergölarna)
  • Österängsstaven
  • Gubbfallestaven
  • Aspebrostaven (det sydvästligaste hörnet, i bildens nedre vänstra hörn)
  • Tranmossestaven
  • Timmermoskälet (vid brytningen strax nordväst om Vrånggölen)
  • Grytstaven
  • Svartgölsstaven (den nordligaste gränsmarkeringen, högst upp i bildens mitt)
  • Ålhusstaven (vid bäcken norr ut från Lilla Nylingen)
  • Komgölsstaven (Senare kallad Venstaven)
  • Bäckstaven (vid brytningen norr om Skogssjön)
  • Mörkeviksstaven (det östligaste hörnet)
  • Stabergsstaven (strax sydväst om Hällstugan)