1 Förhistorisk tid

Det har funnits människor som trampat på marken runt Kalbo sedan stenåldern, vissa fynd har gjorts på byns ägor som är från denna tid, bland annat har en så kallad ”trindyxa” påträffats.

Stenyxor har även plöjts upp i åkrarna omkring Skogstorp under 1930-talet, enligt vittnesuppgifter har bonden Johansson, som för övrigtför att vara bonde på denna tid hade en ansenlig mängd böcker, ett flertal stenyxor som bokstöd i bokhyllan och dessa hade då plöjts upp på gårdens åkrar. I närheten av Nedre Skogstorp (den östra gården) ska det enligt folkmun även finnas någon form av stensättning. Varken stensättningen eller yxorna verkar dock ha rapporterats in till myndigheterna då dessa inte finns med i några arkiv, i alla fall som jag har lyckats hitta.

I hela Skedevi socken har det påträffats flertalet bevis om aktiviteter under sten-, brons- och järnålder och det är då nästan uteslutande vid Tisnarens strand som gravfält och föremål har hittats, något som faller sig naturligt då vattenvägen var det enklaste och snabbaste sättet att förflytta sig i detta, i det närmaste, väglösa land med vidsträckta skogar. Två fyndplatser finns utmed Hunns stränder, det ena knappa 5 kilometer nordväst om Kalbo, vid Selesjö, där en kvadratisk stensättning med hörnstenar har påträffats, dateringen är gjord till bronsålder, järnålder.

Lövskog som det kan ha sett ut runt Kalbo under bronsåldern.

Med det i åtanke är det nog troligt att markerna omkring byn har trampats av fötter redan för flera tusen år sedan, i syfte att jaga efter föda i de viltrika skogarna. Under bronsåldern såg dock skogarna inte ut så som vi är vana att se dem idag, det vill säga med gran och tall som främsta trädslag utan skogarna var betydligt ljusare lövskogar som bestod av lind, ask, ek, alm och hassel. I brytningen mellan bronsålder och järnålder gjorde granen sitt intåg och för ungefär 2500 år sedan började granskogen breda ut sig i våra trakter och de skogar som vi har idag kan börja anas.

Namnet Skedevis betydelse finns det ett antal olika tolkningar om, vad som är rätt eller fel är i det närmaste omöjligt att säga i dagsläget, namnet är så gammalt att dess ursprungliga betydelse har förlorats i historiens dunkel. I mitten av 1300-talet skrivs namnet Skædhwi men namnets ursprung är nog alldeles säkert betydligt äldre än så. ”Skedevi” består av förledet ”Sked” som dels tolkas som skeið ”kapplöpningsbana”, det vill säga en plats där hästkapplöpning skulle ha ägt rum, eller så kan det tolkas som just ”sked” med den äldre dialektala betydelsen ”planka, bräde” som då skulle kunna syfta på ett plank-/brädstaket. Även tolkningen ”skede” i betydelsen ”rågång, avtagsväg” finns. Efterledet ”-vi” tolkas oftast som just ordet ”vi” i bemärkelsen som helig plats, men även tolkningar som att det är en förkortning av ordet ”vidher” (skog) finns och namnets hela betydelse skulle då kunna vara någon av kombinationerna av dessa tolkningar.

Den mest framhållna tolkningen av experter inom ämnet är dock ”staketinhängnad helgedom/kult-plats” och namnet bör således vara äldre än då kristendomen gjorde sitt intåg i trakten.